Varför blev det så här?

Vad får ett medelålders par vars tidigare engagemang för välgörenhet har bestått i en stående månadsöverföring till någon internationell hjälporganisation att plötsligt lägga en stor del av vår fritid och en hel del privata pengar på att hjälpa ett sextiotal barn i Kenya?

Hade någon före 2014 påstått att vi skulle vara djupt involverade i ett socialt projekt i Afrika skulle vi ha sagt "Ni är tokiga". Men ödet vill ibland annorlunda. Det hela började 2012 när en släkting läste om ett barnhem i Kenya som hotades av nedläggning. Släktingen ifråga, Tage Unbeck, var nybliven änkeman och sökte något nytt meningsfullt att ägna sig åt. Han räds inte utmaningar eller att ta i och han beslöt sig för att rädda barnhemmet som var nedläggningshotat.

I september 2013 reste Tage tillsammans med sin bror Alf och kusinerna Curt och Ove till Lwala för att inviga den nya barnhemsbyggnaden han bekostat. Glädjen och stoltheten var både stor och berättigad när han under högtidliga former fick öppna "Tage and Sonja memorial children´s home", en helt ny byggnad med småbarnsavdelning, sanitetsutrymmen och kök.

Efter hemkomsten blev förstås längtan tillbaka till Lwala stor. Det var då vi andra kom in i bilden. "Vi andra" var från början Tages brorsdotter Maria Unbeck och hennes man Matts Thorsson. Skaran skulle så småningom utökas. Tage frågade om vi ville resa till Kenya med honom då han ville ha resesällskap. "Afrika? Varför inte? Det är en kontinent vi inte varit på" tänkte vi. Vår första resa till Lwala skedde oktober 2014 och resten är som man säger historia. Det går inte att besöka en plats som Lwala utan att gripas av de öden man möter där och det är den enkla förklaringen till varför vi, nu flera år senare lägger en stor del av vår fritid och en hel del pengar på att stötta och utveckla verksamheten på barnhemmet. Vi brukar säga att vi har 3 barn och 57 bonusbarn. 

Vi har sedan 2014 rest till Lwala minst en gång per år, vissa år blir det två gånger, och glädjande nog så får vi ofta med oss släktingar och andra närstående. I april 2017 reste Matts och Marias son Christoffer, hans sambo Frida Gustafsson och hennes bröder Stellan Westlin och Jimmy Gustafsson ner till Lwala på helt eget bevåg. Dom blev förstås lika gripna av barnen som vi. Under november och december 2017 har sedan Stellan, Jimmy och Stellans son Jesper gjort ytterligare besök på barnhemmet. Tidigare har även Marias mamma Gullan, pappa Alf och ena bror Håkan med familj varit på besök och de är också involverade i stiftelsen och i den insamlingsverksamhet vi bedriver. Man kan med fog säga att stiftelsen är en familjeangelägenhet.